Tid är pengar: En reflektion om över-och underleverans inom lokalvården

Vad innebär det om man städar för mycket?

För varje given yta finns det en önskad avverkningsgrad (1) för att uppnå en viss kvalitet (2) med en viss  frekvens (3) per tidsrymd

Det förutsätter att man förstår sin uppdaterade städinstruktionen (4)  och har förmåga (5) samt förutsättningar (6) att utföra den.

I slutändan handlar det om hur mycket tid (7) det tar att utföra arbetet (8)  och vad den tiden kostar (9).

I den bästa av världar där det är rent (10)  och kvaliteten följer en viss standard (11) är tid och pengar i balans (12)

Om de inte är i balans finns det två situationer som man inte alltid kan (men som man borde) analysera:

  • Överleverans (13) = dvs läggs det ner mer tid än vad som är överenskommet?  Kunden betalar för litet!
  • Underleverans (14) = dvs läggs det ner mindre tid än vad som är budgeterat? Kunden betalar för mycket!

 

 

 

Vad innebär överleverans?

Den som jobbar för mycket får oftast inte betalt för detta eller så är avverkningsgrad eller instruktioner fel.

Om lokalvården är outsourcad minskar lönsamheten för leverantören med samma volym.Är uppdraget fel prissatt? Är detta ett sk. under promise-over deliver scenario? Har leverantören tagit en medveten risk?

Om man överlevererar i egen regi jobbar personalen i princip i onödan. Man har allokerat för mycket arbetskostnad som kan användas till annat. Är budgeten felsatt? Har de tolkat instruktionerna fel? Är överleverensen stor borde man  kunna minska kostnaden för sjukskrivning med samma siffra.

Vad innebär underleverans?

Oavsett vem som arbetar så är kanske hen mer produktiv än andra och får tid över?  Vad kan vi lära av det?  Arbetet kan vara fel prissatt. En leverentör blir glad. ”Den ytan var lätt! Kör man i egen regi behöver man kanske inte hela den tänkta arbetskostnaden. Är just denna personal mer erfaren? Stämmer avrerkningsgraden?

Vi ser ett stort värde för leverantör och kund att ha samsyn på dessa parametrar och gemensamt verka för att de är i balans. Jobbar man med behovsbaserad städning är det relevant att kunna klocka den faktiska tiden som läggs ner.

  • Hur tänker du runt produktivitet,  över- och underleverans?
  • Vad innebär örnkoll på kvalitet för dig?
  • Hur många olika avverkningsgrader jobbar ni med? Vad är bra? Prissätter ni snittet eller per typyta?
  • Hur ser ditt business case ut för din fortsatta digitalisering av lokalvården? Har du koll på alla variabler?
  • Hur frigör du tid för mer verksamhetsutveckling , personalen och diskussion med enhetscheferna?

Oavsett vad så finns det inte  bara en total averkningsgrad som är relevant för alla regioner, kommuner och företag utan flera per samma typyta att benchmarka sig mot.

 

Kontakta oss!

Ulf Gullstedt
Avista Time AB
E-post: ulf.gullstedt@avistatime.com
Tel nr: +46 70 663 78 00