Det är alltid inspirerande att observera duktigt hantverk. Vad kan vi lära av den som är ”bäst” inom hemtjänst i världen?
I dessa tider av digitalisering och det nya normala bortom pandemin undrar många hur det nya normala ska se ut. Vi misströstar inte. Vi tror på framtiden. Det finns massor att göra. Vi ser bara fördelar med digitaliseringen. Den möjliggör automatisering av administrativa processer, vilket minskar fel och kostnader, ökar insikt och samt skapar förutsättningar för innovation och kundfokus.
Utan att utse någon vinnare vet vi att Holländska ”Buurtzorg” visar vägen globalt (ref Gary Hamel) till en mer mänsklig, motiverande och effektfull framtid med en skalbar modell, utan hierarki, byråkrati eller anarki där självgående autonoma kundteam fattar egna beslut i sina områden:
- 14,000 anställda
- 1000 team
- Nöjdaste kunderna
- Nöjdaste anställda
- Lägsta kostnad
- 50 administratörer
- 18 coacher
- Noll mellanchefer
Syftet med automatisering och digitalisering är inte (bara) att dra ner på kostnaderna och ersätta människor med robotar. Tanken lyftes nyligen i P1s program ”Kropp & Själ 2020-11-24”. Syftet är att använda den frigjorda tiden till något mer humant och värdigt samtidigt som gamla byråkratier och kontrollsystem bir överflödiga. Dels är detta ett måste med en åldrande population om inte staten skall gå i konkurs. Dels kommer vi ha cirka 800,000 över 80 år inom tio år varav de flesta måste vårdas i hemmet. Hur och av vem? Det är nu vi lägger plattformen att bemöta detta behov. Vi på Avista ser ett antal tydliga skiften där Digitalisering + Attityd kommer att bli avgörande.
Digitalisering skapar förutsättningar där alla parter har ett val att göra ett bra jobb eller bara göra jobbet, billigt.
”Våra kunder kan lätt ha en samordnare på 300-400 anställda om de använder våra tjänster. De får total överblick via Avista Operating Center, like en trafikövervakare i sitt kontrolltorn. Det finns inga tekniska hinder att bli ett Buurtzorg inom ett år” menar Magnus Maurex, en av grundare och huvudansvarig för hemtjänst. Han fortsätter med att ” I Holland finns det i princip en huvudman och de är mer tätbefolkade. Sverige har huvudmän från över 20 regioner och över 200 kommuner på en större yta men med färre invånare.”
Någonstans här finns det kanske en onödig byråkrati och spretiga upphandlingsprocesser som gör det svårt att ha råd att fokusera på det humana, kunden, eftersom leverantörerna inte har ekonomiskt utrymme att säkerställa kontinuitet?
Det gäller för både hemtjänst och städbranschen som är de två primära branscherna som Avista levererar till. Dessa branscher har bägge verkat i stormens öga under pandemin för att hålla Sverige renare och samtidigt skapa en tryggare omsorg. I en värld där hygien och mänsklig närvaro står högt på agendan i ett av världens mest innovativa länder kanske vi ska ställa oss ett antal frågor:
- Varför går digitaliseringen inte snabbare?
- Varför är det så dålig kontinuitet i branschen?
- Innebär den svenska förvaltningsmodellen en onödig byråkratri på upphandlarsidan, jämfört med t.ex. Holland?
- Har vi fel attityd? Är vi rädda för skapande förstörelse av utdöende strukturer till förmån för nytänk och innovationer?
Buurtzorg är bra och Avista kan leverera samma digitala förutsättningar i Sverige för den som vill. Idag.
Har leverantörerna modet och viljan att vilja lära och delegera mer ansvar till självreglerande team där ute? Har köparen insikt och intresse i vad som är möjligt redan idag? Hur kan beställare, köpare, leverantör och de som utför arbetet spela samma spel, tillsammans, där kundens livskvalitet borde vara målet och samtidigt vara mer innovativa. tillsammans?
Vi kan digitalisera och skapa samsyn för ökad innovation. Vi kan däremot inte med lätthet ändra någons attityd.
Referens
- Gary Hamels bok ”Humanocracy”
- Omstartskommissionens slutapport 2020 om ett starkare Sverige
- Buurtzorg